Aktuellt
Tack för alla anmälningar!
Det kom in 211 anmälningar till årets upplaga av Svensk Bokkonsts tävling, av vilka 25 föredömligt producerade böcker tryckta 2025 har valts ut av en jury. Juryn träffades den 3-5 mars 2026 på Kungliga biblioteket och ett urval är nu klart. Tillkännagivande och prisutdelning kommer att ske i oktober. Tid och plats publiceras här så fort det är fastställt.
Vi kommer att meddela de som har fått med böcker bland de 25 redan under mars månad, eftersom de behöver skicka in fem extra exemplar till oss. Om ni inte har hört något innan april, har er bok inte blivit utvald det här året. Det är möjligt att komma och hämta sin anmäla inskickade bok på Kungliga biblioteket, men vi skickar inte tillbaka böcker. De böcker som inte hämtas ut tillfaller Kungliga biblioteket.
Utställningar på gång
Ta chansen att se 2024 års utvalda böcker när de ställs ut under hösten 2025 och våren 2026. De vinnande böckerna visas först på Kungliga biblioteket i Stockholm innan de skickas på utställningsturné i Sverige under ett år. De skickas även till den internationella tävlingen Best Book Design from All over the World, där de sedan ställs ut på bokmässorna i Frankfurt och Leipzig.
Den 12 februari klockan 18 öppnar utställningen på Malmö Form/Design Center. Där visas böckerna fram till den 14 mars.
Nästa stopp därefter är Gamla Biblioteket på Nationalmuseeum, som visar små temautställningar med material framför allt från museets arkiv och konstbibliotek. Nu kommer de visa upp Svensk Bokkonst 2024 mellan 10 mars till den 31 mars.
25 utvalda böcker visar aktuella formtrender
Läs mer om böckerna årets jury valt ut att representera goda förebilder för svensk bokform från 2024 års bokproduktion. Här är listan över de 25 utvalda böckerna. Här kan du även läsa juryns omdöme och produktionsdetaljer om böckerna.
Juryns trendspaning för Svensk Bokkonst 2024
Det kom in 240 böcker till årets tävling. Gröna sköna böcker; lindblomsgröna, skogsgröna, sköna att bläddra i och sköna att hålla i handen. Bland de inlämnade bidragen framträdde en bokspecifik postdigitalitet – en boklighet som aldrig kunnat existera utan det digitala och bara efter det digitalas ankomst. De digitala medierna synliggörs och existerar på samma villkor som det traditionella bokhantverket.
Tydligt var också ett för tiden typiskt sökande efter nya visioner i återskapande och återanvändning. Årets produktioner utmärktes av flera hyperlokala inslag – exempelvis böcker tryckta på tryckerier i kvarteret, handsydda böcker och böcker skapade av kasserade böcker och annat återvunnet material.
I år inkom inga typiska påkostade praktverk med magnifika, iögonfallande stora mått. Inte heller gränstänjande små format, som var vanliga förra året. En tydligt framträdande formmässig trend var i stället ett kvadratiskt bokformat – något som inte varit vanligt tidigare. De flesta av dessa hade dessutom det klassiska LP-fodralets mått, 330 × 325 mm. Den tidigare så vanliga boxen förekom i färre exempel i år, men svarta boxar finns bland de 25 utvalda böckerna. Öppna ryggar, som brukar vara vanliga, hade i år oftare täckts med skyddsomslag.
Den schweiziska bindningen, som utmärkte flera böcker förra året, var ännu vanligare i år. Dessutom förekom flera exempel på OTA-bindning, även kallad lay flat binding. Namnet på bindningen kommer från finska företaget Otava, som patenterade tekniken 1981. OTA-bindning är en teknik som frigör utrymme för rörelse i ryggen precis som hos en bok med öppen rygg och ger därför ett mycket bra uppslag.
Klimatmedvetenheten är högst närvarande bland årets vinnarböcker. Här kan anas en vilja att återförtrolla världen genom att dra sig tillbaka till naturen – skogen, semestern, familjen, hantverket, myter och magi, minnen och nostalgi – till en plats där den linjära tiden löses upp, och där gemenskapen framstår som ett evigt värde. Täta skogars mystik, samspelet mellan stad och natur – nya bokfrön har såtts.
Vill du köpa vår katalog?
Skicka din beställning till info@svenskbokkonst.se. Mer info.
Nina Ulmaja ny ordförande för Svensk Bokkonst – ”Så klart vi kommer att fira Svensk Bokkonst 100 år!”
Nina Ulmaja är ny ordförande för Svensk Bokkonst och efterträder Johanna Lewengard, professor i grafisk design på Konstfack.
Nina Ulmaja är prisbelönt formgivare och författare, som bland annat skrivit Strindbergs lilla röda(tillsammans med Alexandra Borg) och som 2023 kom ut med boken En annan Edith, om Edith Södergran som fotograf. Strindbergs lilla röda var Augustprisnominerad 2019 och 2012 vann Ulmaja Augustpriset med ABC å allt om D.
Ulmajas design har belönats två gånger i Best Book Design from all over the World och närmare 40 gånger i Svensk Bokkonst. Hon har en bakgrund som designansvarig på Bonniers mellan 2005–2017 och lektor i grafisk design på Konstfack.
Svensk Bokkonsts verksamhetsansvarige Ylva Sommerland har träffat Nina Ulmaja för att fråga om vad som händer i Svensk Bokkonst nu.
Vilka var dina första tankar när du fick förfrågan om att ta uppdraget som ordförande i Svensk Bokkonst?
Min erfarenhet från internationella juryuppdrag har väckt en nyfikenhet på hur Svensk Bokkonst arbetar. I år har jag suttit i juryn för Årets vakreste bøker i Norge. De har exempelvis en kategori för böcker skapade under designutbildningen, ”studentarbeid”. Det tycker jag vore något även för Svensk Bokkonst, för att värna om återväxten av bokformgivare och nå även en yngre grupp läsare.
Hur tror du att det kommer att märkas att Svensk Bokkonst har fått en ny ordförande?
I en tid när böcker har stor konkurrens av andra medier behöver vi visa på förebilder. Det är extra angeläget för Svensk Bokkonst att hålla en diskussion vid liv om varför kvalitet i alla delar av bokproduktion är viktig. Kunskapen om böckers materialitet och funktion håller på att gå förlorad – där kan Svensk Bokkonst spela en central roll. Svensk Bokkonst behövs för att visa vad kvalitet är i bokproduktion och vilken skillnad det gör för läsupplevelsen. Det finns kunskapsgap om papperskvalitet för att ge ett konkret exempel. Annat är att visa hur typografin och rytmen i en bok påverkar läsningen. Typografins uppgift är att stimulera läsningen.
Jag tänker att Svensk Bokkonst behöver bli mer synligt, även på andra tider och platser än kring den årliga prisutdelningen.
Frågan om bokens framtid har diskuterats länge nu, i relation till e-bok, ljudbok och nu kanske även AI. Hur ofta får du svara på frågor som berör det?
Inte så ofta. Min uppfattning är att det inte finns något hot mot den fysiska boken från ljudböcker och e-böcker, bara fler möjligheter till berikade läsupplevelser. Olika bokformer breddar läsekretsen och stimulerar dessutom till att öka intresset för den fysiska bokens unika egenskaper. Det går inte att komma ifrån att det finns en exklusivitet i den tryckta boken och den formuleras tydligare ju fler läsmedier den kompletteras med. AI kan inte hota produktionen av fysiska böcker. AI kan inte återskapa rytmen i typografi och materialval, inte heller samspelet mellan papper, bindning, typsnitt, satsytor.
Det är väl positivt att den fysiska bokens kvaliteter hamnar i fokus när nya medier uppstår när det gäller att ta till sig och skapa böcker?
Jag tänker att det är extra viktigt att Svensk Bokkonst även lyfter fram förebilder för bruksböcker, alltså välgjorda vardagsböcker, inte bara exklusiva och påkostade utgåvor. Omsorgen om läsaren syns även vid produktionen av en enklare pocketbok.
Svensk Bokkonst har precis firat 90-årsjubileum. Hur ser du på de närmaste tio åren? Kommer vi att fira Svensk Bokkonst 100 år?
Så klart vi kommer att fira Svensk Bokkonst 100 år!